Ärtan är tänkt som agilitynoffa och grundträningen började tidigt. Som ung valp fick hon lära sig grunderna i tasstarget (som ska användas på gungbrädan) och början till agilitystarter - stå stilla och vänta för att accelerera mot godisskål på "kör". Men framför allt lekte vi, lekte och lekte lite till. Och lärde oss lite regler i leken, att släppa på signal (vilket fungerar mycket bra) och att komma tillbaka med vunnen leksak (fungerar mindre bra när leksaken är tillräckligt rolig.. :-P).

När Ärtan var 10 månader hade hon varit färdigvuxen i kroppen i flera månader och började också bli lite mer "vettig" i huvudet ;-) så då satte vi igång med träningen lite mer på allvar. Eftersom Frasse har såna problem med hopptekniken vill jag inte riskera något med Ärtan utan nu tränas det hoppteknik!! Ärtan har en helt annan byggnad än Frasse, hon är mycket lättare och smidigare så jag tror även att hon har bättre förutsättningar för att hoppa bra redan från början, och än så länge ser det väldigt fint ut! Jag skyndar långsamt och har inte prövat på maxat hopphinder ännu, men nära nog - 33 cm har hon seglat över utan synbar ansträngning!

Hon älskar redan tunnlar och drar in i dem med hög fart! Böjd tunnel har hon på eget bevåg kutat igenom en gång, annars har vi bara kört raka. Däcket har vi precis börjat klicka in hemma på tomten och det är redan på god väg. Bara jag får ändan ur vagnen ska vi sätta igång med slalominlärningen nu också. Har bestämt mig för att prova på Susan Garrets 2x2-metod, och ser fram emot att sätta igång!

Ärtan älskar redan att träna agility och så fort jag går ut på tomten springer hon före upp till hörnet där vi brukar träna hoppteknik! :-D Och snabb, det är hon när hon kutar ditåt! Bådar gott!!

Ärtan tränar hoppteknik. (foto Malin Bengts)

Ärtan står och väntar på "kör"! (foto Malin Bengts)