Om norfolkterriern
Raspresentationer och rashistorik finns lite överallt på internet, ett exempel är Svenska Norfolkterrierklubbens hemsida. Därför tänkte jag här rada upp lite noffetypiska karaktärsdrag som inte brukar nämnas i rasstandarden!
Polismentaliteten
Inuti varje liten noffe bor en liten polis... En noffe märker direkt om något i omgivningen inte är som det brukar. Noffen sitter t ex gärna och stirrar ogenerat på grannar som rör sig på sin tomt. Blir de lite väl högljudda är noffen ofta snabb på att säga till dem att dämpa sig... Noffen märker även direkt om något litet har ändrats i omgivningen, t ex att en skottkärra plötsligt står på en tomt där den inte stått förrut, eller att en ensam människa plötsligt bara står (antagligen och väntar på någon) vid någon korsning. Sådant här är ju väldigt skumt och måste påpekas, så att noffens tröga människa blir
uppmärksam. Är noffen en van kursdeltagare kan också irritation uppkomma mot andra kursdeltagare som inte sköter sig. På en agilitykurs ska man t ex hoppa hinder, rymmer en annan av kursdeltagarna för att springa runt och flamsa eller leka istället tycker noffen att detta är helt oacceptabelt!
Fokuseringen
En av noffens starkare sidor är fokuseringen. Det en noffe gör, gör den till 100%!
Skrattet
Att noffar älskar livet och kan se det roliga i de allra minsta småsakerna uttrycker de gärna genom ett brett flin! Upp med mungiporna och le, det är noffens melodi! Dock är det oväntat svårt att hinna få det att fastna på kort...
Vrålet
En noffe är uttrycksfull, och det inte bara när det gäller att uttrycka glädje (se ovan) utan i allra högsta grad även när det är något som provocerar noffen. Då gäller det att objektet för ilskan verkligen ska få klart för sig riktigt hur illa noffen tycker att objektet är. Nej det är inget skall, och ingen morrning heller, det är ett VRÅL. Ett vrål, förbluffande kraftfullt för att komma ur en så liten kropp...
Pussarna
Noffar älskar att pussas. Japp så är det. Helst på munnen, men även händer och fötter kan behöva rejäla pussomgångar. Tycker man att hundslickar är äckligt - skaffa inte en noffe!
Slapp sittstil
Är det på grund av den något udda kroppsformen? Eller är det för att många noffar helt enkelt är coolare och mer avslappnade än många andra hundar? Jag vet inte, men faktum är att i princip alla noffar föredrar att sitta "slappt". Det vill säga, på hela rumpan med ett av bakbenen pekandes rätt ut.
Grävandet
Noffar älskar att gräva! Noffen är till och med designad för att gräva: för kroppsstorleken har de ovanligt stora tassar med minst sagt kraftiga klor, som gjorda för att snabbt och effektivt kunna skyffla bort jord och skapa hål. Gräsmattan blir snart fylld med lömska hål i olika storlekar. Det värsta är att det smittar också, jag vet åtminstone två andra hundar av avvikande ras som efter noffens intåg börjat gräva egna hål... Men en noffe behöver få gräva! Är man trädgårdsperfektionist - skaffa inte en noffe!
Vaktandet
Ett arv från tiden som gårdshund är vaktandet. Uppgiften tas ofta på stort allvar och hus och hem vaktas med kraftfulla skall eller ovan nämnda vrål. Det är svårt att obemärkt ta sig fram till ett hus vaktat av en noffe!
Aptiten
Ja, vad ska man säga... De är matvrak helt enkelt.
Valpen
Har man en gång träffat en noffevalp på riktigt blir man förändrad. Det finns helt enkelt ingenting sötare än en noffevalp. Alla andra hundvalpar bleknar i jämförelse. Ja, till och med borderterriervalpar har plötsligt inte så mycket att komma med! (och det säger inte lite...)
Polismentaliteten
Inuti varje liten noffe bor en liten polis... En noffe märker direkt om något i omgivningen inte är som det brukar. Noffen sitter t ex gärna och stirrar ogenerat på grannar som rör sig på sin tomt. Blir de lite väl högljudda är noffen ofta snabb på att säga till dem att dämpa sig... Noffen märker även direkt om något litet har ändrats i omgivningen, t ex att en skottkärra plötsligt står på en tomt där den inte stått förrut, eller att en ensam människa plötsligt bara står (antagligen och väntar på någon) vid någon korsning. Sådant här är ju väldigt skumt och måste påpekas, så att noffens tröga människa blir
uppmärksam. Är noffen en van kursdeltagare kan också irritation uppkomma mot andra kursdeltagare som inte sköter sig. På en agilitykurs ska man t ex hoppa hinder, rymmer en annan av kursdeltagarna för att springa runt och flamsa eller leka istället tycker noffen att detta är helt oacceptabelt!Fokuseringen
En av noffens starkare sidor är fokuseringen. Det en noffe gör, gör den till 100%!
Skrattet
Att noffar älskar livet och kan se det roliga i de allra minsta småsakerna uttrycker de gärna genom ett brett flin! Upp med mungiporna och le, det är noffens melodi! Dock är det oväntat svårt att hinna få det att fastna på kort...
Vrålet
En noffe är uttrycksfull, och det inte bara när det gäller att uttrycka glädje (se ovan) utan i allra högsta grad även när det är något som provocerar noffen. Då gäller det att objektet för ilskan verkligen ska få klart för sig riktigt hur illa noffen tycker att objektet är. Nej det är inget skall, och ingen morrning heller, det är ett VRÅL. Ett vrål, förbluffande kraftfullt för att komma ur en så liten kropp...
Pussarna
Noffar älskar att pussas. Japp så är det. Helst på munnen, men även händer och fötter kan behöva rejäla pussomgångar. Tycker man att hundslickar är äckligt - skaffa inte en noffe!
Slapp sittstil
Är det på grund av den något udda kroppsformen? Eller är det för att många noffar helt enkelt är coolare och mer avslappnade än många andra hundar? Jag vet inte, men faktum är att i princip alla noffar föredrar att sitta "slappt". Det vill säga, på hela rumpan med ett av bakbenen pekandes rätt ut.
Grävandet
Noffar älskar att gräva! Noffen är till och med designad för att gräva: för kroppsstorleken har de ovanligt stora tassar med minst sagt kraftiga klor, som gjorda för att snabbt och effektivt kunna skyffla bort jord och skapa hål. Gräsmattan blir snart fylld med lömska hål i olika storlekar. Det värsta är att det smittar också, jag vet åtminstone två andra hundar av avvikande ras som efter noffens intåg börjat gräva egna hål... Men en noffe behöver få gräva! Är man trädgårdsperfektionist - skaffa inte en noffe!
VaktandetEtt arv från tiden som gårdshund är vaktandet. Uppgiften tas ofta på stort allvar och hus och hem vaktas med kraftfulla skall eller ovan nämnda vrål. Det är svårt att obemärkt ta sig fram till ett hus vaktat av en noffe!
Aptiten
Ja, vad ska man säga... De är matvrak helt enkelt.
Valpen
Har man en gång träffat en noffevalp på riktigt blir man förändrad. Det finns helt enkelt ingenting sötare än en noffevalp. Alla andra hundvalpar bleknar i jämförelse. Ja, till och med borderterriervalpar har plötsligt inte så mycket att komma med! (och det säger inte lite...)